Lärarhandledning till teaterföreställningen ”Edward Tulanes fantastiska resa”

Teaterföreställningen är en dramatisering av boken ”The Miraculous Journey of Edward Tulane”

av den amerikanska författarinnan Kate Di Camillo.

En viktig nyckel till hela boken och teaterföreställningen finns i det lilla förordet som är ett

citat av författaren Stanley Kunitz ur ”The Testing-Tree”:

”Hjärtat brister och brister

och lever genom att brista.

Det är nödvändigt att färdas

genom mörker och djupare mörker

och inte vända om.”

Att läsa eller inte läsa, det är frågan!

En del av vår skolpublik förbereder sig inför teaterbesöket med att läsa boken. Vi har

turnerat med föreställningen under ett år och noterat att detta skett på olika sätt.

En del skolklasser har valt att inte läsa hela boken innan de ska se föreställningen. Andra

har läst hela boken, medan en del av vår publik inte läst något varken före eller efter

föreställningen men ändå haft stort utbyte av att diskutera vad som händer med Edward

under hans fantastiska resa.

I vår dramatisering har det varit omöjligt att ta med alla rollfigurer och alla händelser. Det

kan vara svårt att förklara varför en del karaktärer har lyfts ut ur historien. Detta har att

göra med just dramatiseringen. T ex Luffaren Bull är en karaktär som många barn blir

mycket förtjusta i. Bull symboliserar en trygghet och samtidigt fullständig frihet. Han luffar

runt och Edward hänger med. De träffar många andra luffare och dessa luffare talar med

Edward om sina egna barn som de av någon anledning inte är i närheten av längre.

Kanske handlar detta, i ett större filosofiskt sammanhang, om den frånvarande pappan,

fadersfiguren, som vi alla vill ska vara älskande och förstående. Här finns alltså mycket att

tala om med barnen. Att pappa finns någonstans och saknar sitt barn.

Så varför har vi då tagit bort just Bull? Därför att det inte sker något dramatiskt som för

Edward vidare till nästa station i hans utveckling. Slumpen gör sitt men mötena med de

olika luffarna är svåra att hantera dramatiskt och att hålla isär de olika karaktärerna blev

för komplicerat. Inom teatervärlden talar vi om att ”döda sina älsklingar” (kill your

darlings) och Bull var verkligen en sådan älskling som vi, tyvärr, var tvungna att ta bort.

TIPS

Så kanske är ett gott tips att läsa fram tills dess att Edward hamnar i sophögen. Det är ju

en liten ”cliffhanger” i sig och då blir det spännande att se hur Edward skall ta sig upp ur

sophögen.

Om dramatisering

Med tanke på dramatiseringen - de karaktärer som Edward möter för honom vidare på

”resan”. Antingen de är välmenande eller egoistiska. Lolly t ex slänger ju Edward på

sophögen, men om hon inte gjort det, så hade Edward inte träffat Abilene igen. Om inte

gamla tanten fått för sig att göra en fågelskrämma av Edward så hade Bryce inte fått syn

på honom. Om Bryce inte hade varit så snäll och lämnat Edward hos dockreparatören...

så hade Edward inte träffat Abilene igen! Alla karaktärer tar honom vidare och för varje

möte med en ny människa så lär sig Edward något nytt. Han lär sig att älska och han lär

sig att bli besviken. Om man älskar så blir man ju ledsen ibland, besviken, arg...

TIPS

Det kan vara till stor hjälp att göra upp ett schema över de olika karaktärerna och hur de

länkas samman, från pojkarna på båten till dockreparatören. Då ser man berättelsens form

och det är faktiskt ganska fascinerande. Detta underlättar också när ni ska tala om

berättelsen och föreställningen.

Sagan och myten

Berättelsen om Edward är den klassiska hjältesagan. De flesta sagor är uppbyggda på

samma sätt. Hjälten eller hjältinnan är egoistisk från början och tycker inte om andra

människor. För att gå vidare i livet måste hon eller han lära sig något från det som händer i

berättelsen. Sagans huvudroll måste utsättas för svårigheter för att bli en hel människa, för

att bli vuxen. Kärleken är lösningen, inte bara i form av prins eller prinsessa. Vi lär oss

inget utan möda, varken känslor eller danssteg!

Kate Di Camillo har spegelvänt perspektivet - det hade kanske varit mera ordinärt att följa

flickan Abilene´s vedermödor i livet, hon är ju också ett bortskämt barn från början, men i

stället får vi följa hennes docka. Edward är ett ”dött föremål” som vi, tillsammans med

Abilene, laddar till att bli en människa. Många barn kommer fram efter föreställningen och

menar att Edward rör på sig när skådespelaren inte ser det. De vill att han ska vara

levande - och handen på hjärtat - det vill vi vuxna också. Vi får ta del av hur Edward

upplever saker och ting. Det är lättare att relatera till än om vi hade följt Abilene´s liv.

Nu kan vi, gamla som unga, i stället projicera allt på den känsliga porslinsdockan.

Flera gånger har pedagoger berättat för oss att deras ”bokstavsbarn” och även autistiska

barn koncentrerat följt med i föreställningen. Kanske är det lättare att förstå Edwards

dilemma eftersom det är en docka och inte en människa?

TIPS

En del barn kan reagera på varför det måste vara så besvärligt för Hans och Greta, Snövit,

Askungen, Romeo och Julia, eller Edward. Det kan vara bra att föreställa sig vad det blivit

för berättelse om Edward fiskats upp från båten och genast fått tillbaka allt han hade... Nej

just det! - det hade inte blivit någon berättelse! Vår hjälte hade inte fått lära sig något. Gör

gärna detta tankeexperiment med fler kända sagor - se om det finns någon där allt ordnar

sig meddetsamma.

Sagan i sagan

En rollfigur är mormor Pellegrina. Namnet betyder ju egentligen pilgrim - eller

ursprungligen - Främling. I sagoanalys talar man ofta om att det är en gud, av något slag,

som sätter i gång processen i sagan. Det sker på ett sätt som inte alltid är så tydligt.

För att ta ett exempel så är det ju Hamlets faders våldnad som ger Hamlet, den yngre, i

uppgift att hämnas sin faders nesliga död, han mördas av sin bror som vill ha både kronan

och drottningen. Här skulle man, ur ett sago-analytiskt perspektiv, resonera att det är

Rättvisans gud som sätter igång hela processen. Mördaren, farbrodern Claudius, skall inte

komma undan.

Pellegrina får Edward att känna att ”hon vet allting om honom”. Pellegrina tittar djupt in i

hans blå ögon som om hon vet att han finns där inne någonstans. Vi kan se henne som

Sanningens lilla gud, hon sätter igång den här processen, hon vet att Edward kan bättre

och att han måste växa. Även här är det ju praktiskt att mormor projicerar hela Abilene´s

förestående utveckling på hennes docka istället för på Abilene själv.

TIPS

Mycket tydligt blir det om du läser den saga som Pellergrina berättar, kvällen innan Abilene

och Edward skall ut på sin seglats. Sagan om den vackra prinsessan börjar på sidan 29 -

35 i den inbundna boken. Abilene undrar förvånad varför sagan inte har ett lyckligt slut då

svarar mormor Pellegrina ”- Men hur kan en saga sluta lyckligt om det inte finns någon

kärlek?”

Läs denna saga separat med eleverna och se hur de reagerar på det!

Om du har frågor så skicka gärna ett mail till mig på: thalesteater@icloud.com

Skicka gärna reaktioner och frågor från eleverna också!

Jag berättar gärna mer om dramatisk analys och sagor. Vill ni ha en workshop om masker

och med enkel improvisation så hör av er till mig.

/Boel Marie Larsson

Beowulf

Roller

Kung Hro∂gar - kung över östdanerna i staden Leijre

Drottning Waltheow - gift med Hro∂gar, klok och mild

Wiglaff - en sjuårig pojke i Lejre - med tiden en modig man som följer med Beowulf hem

Unferd - Hro∂gars närmaste man och rådgivare, lite feg, har hans namn något med ofärd att göra?

Grendel - ett grymt troll med känsliga öron Grrrrr - hans namn låter som ett morrande

Sjöhäxan - Grendels mor, ett övernaturligt väsen som kan anta olika skepnader allt efter behag.

Språket

Främsta inspirationskällan till vår teaterföreställning har varit Björn Collinders översättning av Beowulf

från forn-engelska till svenska i originalets versmått. 1954 gavs den ut och brukar finnas på de flesta bibliotek.

Professorn kämpade med att få versen att stämma rytmiskt - hans son minns hur han som barn satt under köks-

bordet och hörde när pappa satt och knackade med blyertspennan i bordet för att räkna stavrimmen.

Sen tycker vi att Beowulf avviker från den vanliga hjältemyten - Han är pacifist! Han vill vara modig och hjälpa

andra människor - han vill inte slåss mot andra människor - det är därför vi tycker att det är mycket värt att berätta

detta epos - som är så gammalt och från en tid som vi nog inte trodde att en hjälte som Beowulf skulle bli hyllad i.

Exempel på Stavrim - Hro∂gar hade i härfärd framgång, vart frejdad i fejder och fränderna alla lydde honom gärna,

hjälteflocken växte, skaran av ungfolk...

Ett antal ord börjar på samma bokstav se ovan : Hro∂gar, hade, härfärd. Framgång, frejdad, fränderna.

Den som rappar till musik anvnder sig också av vers. Ordens längd måste ju stämma med musiken. Den sorts vers som

används i Beowulf kallas fornyr∂islag. Googla på det ordet så får ni också läsa om ALLITTERATION. Prova att göra

allitteration själva.

Dessutom finns det lite roliga namn som ni kan öva på att säga te x Hro∂gar, där ∂, uttalas som ”th” i engelskan.

Waltheow, Wiglaff, Unferd, Eggtheow, Wylfingar, Skedelendingar, Angler, Daner, Svioner

Faktiskt är, ∂ , en kvarleva i engelskan från den tid då angler och därefter daner bosatte sig i östra England och deras

”forngermanska” stannade kvar i språket och blandades med keltiska och lite latin efter romarna. Tala gärna om hur

väldigt nära både svenska, danska, norska och engelska egentligen är som språk. Isländskan har blivit en konserverad

form av den forngermanska som de första invånarna, vikingar från Norge, talade när de kom dit.

Begreppet kenning = omskrivning eller sk Stående epitet. Ordgåta.

Kenningar i Beowulf är t ex : Svanväg, Valens gångstig, Böljebägaren = alla tre så betyder de -Havet

Beo-wulf = bi-vargen ... vilket djur är det som är som en varg för bina? - Björnen!

Här används kenningen för att inte ta björnens kraft från den som kallas Björn. I stället väljer man att kalla honom för

Beowulf som en gåta.

Glädjedon = musikinstrument

Benhöljet = kroppen

Ordkista =munnen

Sårsvett =blod

Har vi något liknande idag? Hitta på egna kenningar!

Andra ord att fundera över:

Hug =själ, sot =sjukdom… Hugsot - vad kan vi översätta det till idag? Depression? Ledsen? Villrådig? Obeslutsam? Velig?

Mjödhus, hall - gästabudshall, maskin-hall - en STOR byggnad!

Ill-geten = elak

utfus =redo att resa

fimbulfolk = jättar och stortroll

andra ord i Beowulf´s urengelska text

there - där

wæs - var

herpan - harpan

thole - tåla

sæg∂te - sade

swut∂ol - vackert

fiorran - fjärran

wæter - vatten

kwaeth - kvad, sjöngtalade

Allmightia - allsmäktige

iordan - jorden

wang - vång

sunnan - solen

manan - månen

Tiden

Vad hamnar vi i för ”tid” när vi talar om 550-talet?

Många ”folk” från Skandinavien rör sig ut i Europa under det som brukar kallas folkvandringstiden - i europeisk historia det en benämning på perioden ca 370 - 600 e kr, då många germansk-, slavisk- och keltiskspråkiga folk samt asiatiska folk förflyttade

sig inom Europa.

I Norden betecknas perioden (400 - 550 e kr) av stora förändringar och regionala skillnader.

Från folkvandringstiden har vi flera av våra vackraste föremål och rikaste guldskatter

Finns det någon plats eller fynd från folkvandringstiden i närheten av din skola?

På den här tiden fanns inga nationer - så som vi är vana att resonera idag. Det bodde olika folk eller stammar på olika platser i t ex Skandinavien. De hade kontakt med varandra främst genom handel. Av orsaker, som ingen riktigt vet flyttar dessa olika folk under

den här tidsperioden. Skandinavien var på den här tiden ganska glest befolkat om vi jämför med idag. Alltså var det inte nödvändigtvis

så att man stötte bort någon annan på den nya platsen. Den nya boplatsen kunde vara obebodd när man kom dit.

Platser och folkstammar

Vad heter kungen i staden Lejre? Finns Lejre kvar idag? Kolla på nätet! Vilken nuvarande dansk stad ligger Lejre väldigt nära?

Kolla på kartan.

Ro´ s kilde - betyder Roars kilde. Dvs Roars källa. Hro∂gar är ett forngermanskt namn man senare på medletiden Skandinavien skulle översätta till Roar! Alltså har kanske Roskilde fått namn av kung Hro∂gar som det berättas om i eposet Beowulf. Utanför Roskilde/Lejre har man hittat stora skepp.

Kolla på nätet: http://vikingeskibsmuseet.dk/index.php?id=1262&L=1

Geater - gauter, göter kallades de människor som bodde i det som idag kallas Götaland i Sverige. Eventuellt bodde de bra mycket längre norrut än ”bara” Götaland. Det finns teorier att geaterna tvingades flytta allt längre söderut på grund av att svionerna (svearna) tryckte

på norrifrån – men det är mycket ovisst om det var så. Kolla gärna på Gamla Uppsala och Vendeltiden. Jämför med fynden i den engelska orten Sutton Hoo.

http://sv.wikipedia.org/wiki/Vendeltiden

http://sv.wikipedia.org/wiki/Sutton_Hoo

I Uppåkra utanför Lund har man hittat en hel stad från den här tiden. Gå gärna in på www.uppakra.se och läs mera där.

Daner kallades de människor som bodde på Själland i det som idag kallas Danmark. En del av danerna kom till England på 900-talet. Kanske var det med dem som sagan om Beowulf kom till England. Angler - kallades de människor som bodde i södra Jylland i dagens Danmark men även i det som idag kallas Schlesien och ligger i norra Tyskland. Anglerna tog sig på 600-talet till England och bosatte sig där. Kanske var det med dem som eposet Beowulf först kom till England.

En författare som säkert alla känner till, eller i alla fall, hans böcker, är J.R.R. Tolkien

”Sagan om Ringen” är mycket inspirerad av Beowulf. Jämför gärna. Skulle hoberna kunna vara - kelter, angler, daner?

Weagmyndigerna - de som äger och känner vägen - är det Aragorn/Vidstige?

Berättande

Eposet Beowulf vandrade runt bland människor från mun till öra, utan att någon läst boken eller sett filmen. Diskutera med eleverna hur det kan vara att leva utan bokstäver och böcker!

Idag vill vi gärna se något i skrift för att tro på det - på den här tiden fick man lita på det som andra sa. Vad kan det ha inneburit? I vår tid har ordet ”hörsägen” en dålig klang? Eller? var människor på den här tiden kanske mera noggranna med vad de sade än vad vi är idag?

Finns det någon berättelse som vandrar runt bland er?

Varför lever vissa berättelser vidare och andra inte?

Att komma ihåg det man hör och berätta för någon annan. Kan det vara bra att kunna saker och ting utantill? Varför?

(bättre börda man bär ej på vägen, än mycket mannavett….ur Havamal)

Ett epos innehåller både fakta och mera fantasifulla delar både sanning och ”påhittat”. Dessutom är ett epos alltid skrivet på vers.

Moral

Vad är en hjälte eller en hjältinna? Hitta nutida exempel och be eleverna fundera på om de har någon i sin närhet som de tycker är en hjältinna eller hjälte.

Tala om våld, svek, förräderi, förtal - något som en hjälte befattar sig med?

PS: Varför har vi grisar på huvudet???

Se här: en.wikipedia.org/wiki/Benty_Grange_helmet

I Beowulf berättas om att man hade vildsvinsgaltar av brons på sina hjälmar. Det skulle skydda den som bar hjälmen extra bra. ”Gullstöpta glänste på hjälmarna kring anletets värn, som vaktade livet, glimmande galtar, som gått genom eld...”

(B. Collinder: Beowulf).